Hey it´s a beautiful day

Den här dagen har varit kanon :)  Om man bortser från natten som föregick dagen förstås.... fniss....   Nåja. Det är väl inte hela världen att få nattsömnen upphackad...   lär inte vara den sista heller.

Jag var till läkaren i morse. 8.20 hade jag tid.. och förbanne mig, jag gick in 8.21 ... på morgonskvisten led de inte av några fördröjningar i schemat :)    Jag träffade Åslund. Jag har haft honom i  många år nu.. och jag gillar honom skarpt. Han är lite.... ska vi säga ... eljest :)  Han är klämkäck och kul... ser ut som ett troll.... det sitter aldrig fast hos honom. Det är HAN som för några år sedan sa till mig något som jag tänkt mycket på. Han sa: du vet... alla får NÅT. En del får stroke, en del får alzaimers... en del får parkinsons.... en del meniéres... alla får nåt. 

Det är så sant, och jag har burit med mig det där. INGEN är helt skonad hela livet.....   Idag gällde det min huvudvärk som jag dragits med i snart 3 veckor.... konstant.   Han trodde INTE att det var från ögat.... Han skrev ut Citodon, tog prover, samt sprutade Cortison i bakskallen på mig. Ond cirkel vettu....   :)

Hade gärna tagit ett glas rött ikväll, men får avstå eftersom det inte är att rekommendera att blanda Citodon och alkohol. Vet inte.... men inte hjälper då Citodon mot huvudvärk... inte än så länge i alla fall..... kanske ger mer effekt i morgon när man dragit i sig några fler... HOppas det i alla fall. 

0BS  att jag inte tror mig vara ensam om att ha ont någonstans. Jag tror mig INTE vara ensam om att veta vad smärta är.  Bara så att du vet, du som hakar upp dig på det.

I afton har jag varit till Pernilla en sväng... sedan promenerat med hundarna i slalombacken... Kelly och Molly går ju lösa hela vägen, och Paddy fick faktiskt springa lös BÅDE i backen OCH på vägen tillbaka hem. Han sticker inte, det VET jag... men ... det är som att jag inte litat på honom lika mycket som jag litar på småtjejerna... :)  Nåja... nu är alla tre glada och nöjda... de ligger och snusar här bredvid. 

Hannah ringde .... Hon befann sig då på Arlanda, väntade in flyget till Luleå, för att sen åka bil till skellefteå, och sen hem. Jisses va kul det ska bli att träffa henne och höra om hennes dryga tre veckor utomlands :)   På söndag ska vi ha kalas för henne, eftersom hon fyllde 20 när hon var ute på luffen :)

Ikväll går mina funderingar till.... de som inte VILL ha en kram, eller peppning när det går tungt. Det är helt ok att inte vilja ha det.... det säger jag inget om. 

MEN......   En del människor gör inget annat än beklagar sig... men säger i nästa andetag att de  INTE vill bli sedda som offer. De hänvisar till den ena smärtan/sjukdomen efter den andra... men vill ABSOLUT inte ha, varken medlidande eller visad empati. De vill stå starka. De vill ORKA... De vill VISA.... VAD, har jag fortfarande inte förstått.... men NÅT är det säkert.  Att säga ETT och visa ett ANNAT.... är väldigt vanligt förekommande, så det förvånar mig inte ett endaste dugg.   

Att förstå sig på människor är det svåraste som finns. Att förstå sig på hundar är snudd på det LÄTTASTE som finns. Hundar följer väldigt enkla regler. Att lära hundar saker är oerhört lätt. Det är SÅ mycket lättare att lära en hund tävlingslydnad, än vad det är att förstå hur en människa tänker och menar.   Därför har jag två Barn och Tre hundar åxå .   :)  Skämt åsido. 

Att lära en hund saker, är inte märkvärdigt alls.... man behöver bara lära sig hur en hund fungerar, och vad som triggar och styr en hund. Enkelt egentligen.

Att förstå en människa är så helvetiskt mycket svårare.... för mig rent obegripligt. Det är nog därför jag är en ensamvarg.....   Det är lixom jag och hundarna. Punkt. Det passar mig bäst. Jag är utbildad till att hantera människor.... men fan vet om jag tycker att det är värt det..... 

Människan är det enda djur som PROMT ska arbeta EMOT sig själv..... men hävda att de jobbar FÖR sig själv. Det är så konstlat och onaturligt så man vet inte på vilket ben man ska stå.... 

Nä... jag fortsätter nog med hundarna jag.... och de människor som VILL ha min åsikt och min hjälp... De andra lämnar jag dithän.   :) :) :) Som sig bör naturligtvis :)

Det här med att SJÄLV styra sitt tänk..... att styra sitt mående just GENOM sitt tänk.... ALLA är inte där, det har jag fått tillräckligt med bevis för... och det spelar ju inte MIG någon roll ....    VILL man inte må bra.... så kan jag inte hjälpa.... och då SKA jag inte hjälpa.     :)

Nu ska jag ägna mig åt hundarna en stund, sen är det läggdags här. I morgon är det lördag.... och på söndag ska vi ha kalas för älskade Hannah :)  20-års-kalas.... Häftigt :)      Nu kom jag att tänka på en sak som JAG fick av en tjomme när jag fyllde 20.  Jag fick en STOR bukett röda rosor  ( jo, han tyckte nog om mig :)  )  Jag sparade denna rosbukett, torkade den.... som ett minne att man åtminstone EN gång varit älskad... fniss....  När jag efter några år, skulle flytta, och mina bröder hjälpte mig med flytten.... så kom min storebror och sa: Det var en helvetes massa döa blommor som jag kastade, men här är vasen. OK... det var den rosbukett jag torkat, ett minne av en svunnen tid.... en svunnen kärlek..... Jag blev arg DÅ, men har skrattat många gånger åt det.   Vad JAG anser vara  värdefullt.... kan för en annan vara ... helt meningslöst.    Hahahahahahahahahahaha...

Nä.... nu blir det kväll i paradiset :) :) :) 

Gokväll

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0