Vad innebär det att njuta av livet?  Är det att alltid vara glad och lycklig? Är det att vara nöjd med det man har, eller vad är det egentligen?

Jag har de senaste dagarna funderat rätt mycket på det där. Ägnat det en hel del tid och tankeverksamhet... försökt luska ut i mitt inre vad jag egentligen menar när jag säger att jag njuter av livet.

Att ta tillvara på de stunder, varje dag, som Ger mig en positiv känsla. 

Så skulle jag kort kunna sammanfatta hela grejen. Varje kväll innan jag lägger mig, går jag igenom de stunder jag DEN dagen ser som guldkorn. Stunder jag är stolt över, som jag skrattar åt, som jag känner betyder något. Många av de här guldkornen plockar jag ju fram även andra dagar, och njuter på så sätt flera flera gånger av en och samma litet ögonblick :)

När det händer saker som är långt ifrån positiva, långt ifrån angenäma och LÅNGT ifrån vad man vill uppleva... kan man ändå njuta?

Ja... ibland till och med kanske PGA det som hänt. Det behövs ju då och då motvikter...  På så sätt bibehålls balansen tror jag.  Annars blir det att man ser inte guldkornen för alla guldkorn.

Många har frågat, både tidigare i mitt liv, och nu i slutet: Men hur ORKAR du?? 

Ja.. vad är alternativet? :)   Skämt åsido... Jag orkar just för att jag fokuserar på guldkornen.  Jag fokuserar inte på det hemska som hänt, på de som försöker göra mig illa, de som hatar mig. Jag fokuserar på det positiva som händer varje dag, de leenden jag möter, de glada tillropen, vänners stöd, barna, hundarna... Ställer man fokus rätt, så SER man det positiva....  och det negativa glider undan.... om man inte ägnar det tid och tanke.... så försvinner det ut i periforin.

Att ta tillvara på de stunder, varje dag, som Ger mig en positiv känsla. 

Japp, det är precis vad jag ska göra även fortsättningsvis.

Gomorron