Tisdag, men för mig är det söndag. Sovmorgon och en mysig dag. Städ, tvätt ... sakta lunk. Eftermiddagspromenad som luktar vinter, med frostig mark .... snö i luften ... kallgrader ... helt underbart!

 

Hörrni, det här med att uttrycka sina känslor, be om hjälp, ta skit, stå ut med andra människors besserwisserfasoner, få stöd, ta kraft ..... det finns MASSOR att skriva om det. Vad jag nu känner för att skriva om är det här med att våga be om stöd .... att faktiskt våga erkänna för en annan att man behöver hjälp ... och att sedan tacka för den hjälpen ... och att bli snorkigt bemött. DET är inte kul. Man känner sig tillplattad, när man bett om hjälp och sedan bli lite tillplattad. Att bli tillplattad .... att bli negligerad ... avspisad .... ignorerad ... det är fruktansvärt .... nedlåtande. Kränkande rent av.

 

Att känna sig nedvärderad .... är en känsla som kan kännas vara outhärdlig .... men ... om man tänker på saken ... VEM är den personen att nedvärdera? HAR den personen den makten? VEM har isåfall GETT den personen den makten ?  Nä, ärligt talat, låt dig ALDRIG känna dig nedvärderad, det är BARA upp till DEN personen, inte alla andra. MÅNGA tycker om dig, kom ihåg det!!  ... Kom ALLTID ihåg det !!!

 

Det finn ALLTID människor som tycker om en, hur märkligt det än verkar :) :) :)   hur vanlig eller oansenlig man än må verka, så finns det ALLTID människor som tycker om en. Oftast vågar de inte säga det, men ibland vågar sig någon kaxig, våghalsig, modig typ säga: Tycker om dig,