Ikväll har jag tänt var sitt ljus för Mamma, Pappa, Mormor, Morfar, Farfar, Ingifta moster Siv, morbror Signar, Ingifta moster Viola, Ingifte morbror Erland, Min kompis Annicas mamma och hennes pappa, Ziggy, Dessutom har jag tänt ett gemensamt ljus för alla andra som gått bort, som jag på något sätt visste vilka de var, utan att de var släkt eller vänner. En del av dem VAR helgon, en del inte, men ALLAS liv är något värt, och ALLAS liv är värda ett ljus. 13 ljus är tända. Exakt 13 ljus. En del kvällar är det 9 ljus, en del kvällar 14 ..... men just ikväll är det 13. 

 

Det finns mycket jag skulle kunna skriva om den här dagen, men jag spar det tills i morgon. Ikväll får det handla om de här ljusen, och dess innebörd. Alla Helgons Dag. En hyllning och tanke till de nära som inte längre finns. 

 

Tänk .... vissa försvinner utan att vi får en förvarning ..... vissa hinner vi faktiskt ta farväl av. Mamma och Pappa hann jag ta förväl av, vid deras dödsbädd. morbror Signar hann jag på sätt och vis ta förväl av, då jag skrev en dikt åt honom, som ju faktiskt handlade om att han skulle gå bort .... och han ville att jag skulle läsa den vid hans begravning. Det gjorde jag. Mormor och morfar var mer .... att det var väntat. De var gamla, men jag tog lixom aldrig farväl av dem. Farfar .... jag hann åtminstone säga: jag älskar dig. Det tänker jag på då och då, att jag SA det, inte bara tänkte.  Annicas mamma, tog jag farväl av. Träffade henne strax innan hon dog. Jag höll hennes hand och lovade henne att ta hand om Annica. Det kommer jag åxå att göra. Ziggy .... hann jag ta farväl av. Han dog i mina armar. 

 

Sätter mig i soffan och tittar på ljusen som fladdrar svagt. Tänker på Er, som jag tänt ljusen för. 

 

Tidig Gokväll.