Nu känner jag att jag måste få skriva lite om Sally, ni vet, döva Sally. Hon flyttade ju till Luleå, till ett superhärligt ungt par. När vi träffades så att de skulle få möta Sally, så sa Krille: nu MåSTE vi köpa hund. Hon har klickertränat katterna så de är less. Hahahahahaha

 

Jag glömmer aldrig någonsin det där mötet. De gjorde ett stort intryck på mig. Jag vet att jag tänkte när jag åkte hem (Vi träffades i stan, uppe på campingen)  - om jag sett ett foto på dem innan, skulle jag kanske inte ens ha åkt för att träffa dem. Han - rakad skalle, tatuerad. Hon - alldeles för snygg för sitt eget bästa. Med detta brukar följa en alldeles hopplös attityd.   Men vet ni. De är helt underbara, de här unga människorna. 

 

Jag får hänga med dem på facebook. De uppdaterar ständigt om Sally, och vet ni, HON har det perfekt! 

 

Kring Jul fick hon en "liten" lillasyster, då Sofia och Krille skaffade valp. Hon heter Julia och är gigantisk. En blandras st Bernhard/Rottis. De blev bästa vänner, och Sally agerar duktig fostermamma :)

 

För nåt tag sedan, såg jag på Amigos Mios hemsida, en hund som heter Blanco. Han fanns i Spanien på hundshelter, och sökte hem. Jag fick en känsla ...... och skickade länken till Sofia. Igår kom de hem med honom till Luleå, så nu har Sally en "brorsa" åxå.   Nu har Sally hamnat i en flock, där hundsyskonen faktiskt gillar att busa, precis som hon. Mina älskade hundar må vara världens bästa hundar, men det där med att stoja och busa .... ingår lixom inte i deras favvosysselsättningar. Visst, de ställde upp ibland, och Paddy sprang ju gärna kapplöpning ... men inte det där bus-lek. Sally har det toppen, och det känns så himla Bra. Jag ska åka upp till Luleå och hälsa på dem, när Blanco fått bo in sig :)