Nåt är vajsing

Varken igår eller idag har det gått lägga in bilder här på bloggen. Lite irriterande faktiskt :)  Men... jag får väl försöka förklara läget så gott det går, bara med ord.

Idag var andra dagen på Westmans, och det var lika skoj idag :)  Men jädran så varmt!  Full styrka på sommarvärmen kan man säga. I morgon ska det bli ÄNNU varmare... men då är jag ledig. Jag ska in till stan och tatuera mig :) Det ska bli spännande... synd att det inte går lägga in bilder här på bloggen... fast de kan ju ha fixat det tills i morrn.

Dagens promenader har gått i sakta mak ... men nu på kvällsrundan var det svalt och skönt, och då sprang de för fulla muggar :)   Nu ligger de utslagna på sängen... och jag ska strax göra dem sällskap. Jag ska bara kila ut och hämta täcket som jag tvättade i morse och hängde ut på tork.

Nä... mer än så blev det inte i detta inlägg. Det är väl så ibland att man inte tycks ha så himla mycket att skriva om. Det känns som att det inte just hänt nåt som är värt att berätta, eller att man inte har några tankar som verkar vettiga nog att delge någon annan. Ibland är det ju bara så att det känns lite .... inte tomt, men... futtigt. Jag är minst lika glad som de dagar jag skriver långa inlägg, minst lika lycklig... men har bara lite färre ord :)

Men oj, nu kom jag på nåt som jag tänkte på igårkväll. Det var ju någon ung människa (med mina mått mätt, han var strax under 40 tror jag) som körde ihjäl sig på motorcykel häromdagen. Det är tragiskt när unga människor dör...   men det är rätt vanligt. Barn, ungdomar, unga vuxna....   trafikolyckor, drunkning, sjukdom, våld..... hela tiden dör unga människor.   På något sätt har jag förut alltid tänkt att "normalnormen" för en livslängd är typ 80 år, och att allt annat är ovanligt. Men så är det ju inte.  Många, många dör innan de nått hög ålder.... 

Det tål att tänkas på..... man vet ju inte vilken "grupp" man tillhör...  bäst njuta en stund till innan jag går isäng. Ska skicka gonattkram-sms till Pernilla och Hannah åxå. Jag ska inte vara orolig eller ängslig utan bara.... se till att alltid somna i vetskap om att den här dagen fyllde jag så bäst jag kunde med värda saker, och ser fram emot morgondagen.

Gokväll

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0