Idag har jag ju alltså varit till Umeå, på Handkirurgen. Körde 15 mil, fick komma in direkt, kom ut efter 25 minuter, sen var det 15 mils bilkörning hem igen.   Träffade däremot min kusin Lasse och fick en kram, så det räddade dagen :)

 

Vad sa då läkaren? Jo, han gjorde en genomlysning av handen med en maskin som såg ut som degblandaren på Wallins bageri. Efter det ropade han in överläkaren. Vi kan kalla henne Olga, för hon var ryska (eller något liknande land)  hon pekade på genomlysningsbilden och pratade om Artros. OM det är artros, tar de helt enkelt och opererar bort pisiforme. Det är ett ben som inte behövs. Typ som blindtarmen. 

 

Om det INTE är artros, ska det röntgas med MR. Hittar man inget då, så ska man göra en titthålsoperation. Handen är ff svullen, ff ond , så NÅGOT är tokigt .... men vad? 

 

Nåväl. Handkirurgen skriver remiss till Skellefteå, eftersom röntgen av pisiforme specifikt, kan de göra här. - Tack. 

Går det vidare till MR-röntgen, görs det åxå i Skellefteå. - Tack. 

 

Efter läkarbesöket var jag hungrig, och körde runt lite för att hitta nåt enkelt att äta. Umeå är numer rondellernas stad, och jag hamnade på Obs, och tänkte att där kan jag gå in och köpa nåt enkelt. Vem träffade jag utanför, om inte min kusin Lasse :)  Iklädd Coop-uniformen stod han utanför och krängde bröd ... det var nån sorts brödmarknad, och Lasse är ju högsta höns på coop Ålidhem, så jag gissar att det var flera coop inblandade i det hela. Nåja, bröd är väl vad jag behöver minst av allt :) :) :)   Så jag kramade om honom och fortsatte min färd :)

 

Det var ju strålande sol och varmt när jag åkte, därav att jag inte tog med hundarna. Hade jag vetat vad jag vet NU, skulle de fått åka med. Hann inte så långt förrän jag kunde plocka av solglasögonen ... och i Umeå var det inte bara grått, det var snudd på kallt. Hundarna hade gott och väl kunnat ligga i bilen och vänta, och då hade jag hunnit hälsa på kusin Lena, kanske någon annan i Umeå åxå, Hanna V och Anton till exempel. Men  .... som sagt. Hade ju lite bråttom hem till hundarna. På hemväg, ju närmare hem till paradiset jag kom, desto soligare blev det ..... naturligtvis. Väl hemma, var det underbart väder. Strålande sol. Gick upp och hämtade hundarna, bytte bara klackeskorna mot foppa, och gick ner till vattnet. Där satte jag mig på en sten och släppte hundarna.