Nu ska vi se om jag lyckas få till ett smart, tänkvärt och bra inlägg, utan att radera allt när jag är klar :)

Den här dagen började kring halv 9. Eller rättare sagt så började den kring 3-snåret... då Paddy fick för sig att han var skitnödig och behövde ut. Kelly och Molly orkade INTE kliva ur sängen, så de låg kvar medans jag sömndrucken öppnade dörren och gick ut. (jo, jag slet åt mig en jacka och trampade i foppisarna innan jag gick)    Väl ute så såg jag att Per, han som bor i huset mittemot, hade tvn på. Hade du somnat från Tvn Per, eller låg du verkligen vaken och såg nåt, den tiden på dygnet :) :) :)

Nåja.... Inte så tvärlätt att somna om när man varit utomhus den tiden... så jag tror jag somnade kring 5, och är väl lite impad av mig själv att jag vaknade redan halv 9. Kokade kaffe... tog det lugnt... hundarna sov... allt var stilla.. ända tills min kompis Eva aka  Evil Eve ringde 9.15 . Då satt hon hos Pernilla och de väntade på mig!!! Fan, hade helt glömt bort!!!  En ybersnabb runda med hundarna och sen iväg till Pernilla. Jag berättade aldrig för dem att jag sov till halv 9, och fortfarande gick runt i nattsärken när hon ringde.... och det ska hon aldrig få veta heller ... fniss...

Efter att ha varit och kollat kattfällan (ingen katt idag heller) gick jag en längre sväng med hundarna, sen kom Annica upp och käkade lunch. Träning ute med hundarna var för sig, som gick SUPERBRA !!! Jag är SÅÅÅ nöjd :) :)  


Det finns mycket kring träning med hundar som jag ska skriva om.... framöver... inte just nu... för jag känner att vissa hundägare gör mig så upprörd att jag måste få lite distans innan jag skriver om det.

På eftermiddagen blev det en dryg timmes promenad med hundarna igen. Hann precis hem innan regnet kom :) 

Jo förresten, självaste redaktören för tidningen ringde idag och talade om att han tycker att jag skriver bra :) :)   HUR kul var inte DET ??!!   På en skala från 1-10 var det väl ca 2000 ungefär :)

Jo förresten, innan jag glömmer eller darrar till på handen så att allt raderas: Det här med att vara sig själv. Har funderat en del kring det.

Vissa... eller ska jag till och med säga: Många, gör vad de kan för att vara andra till lags.
Vissa... eller till och med många, vågar inte vara sig själva, av rädsla att bli illa omtyckta.
En del... eller ska jag dra till med Många... tvekar att säga sin mening, eller på annat sätt visa vad de tycker.. för de är rädda att bli lämnade i sticket. Så ser det ut... tyvärr.    Men om alla tänker efter:

De som kämpar för att vara alla till lags: Tycker ALLA om såna? - nä.
De som aldrig säger vad de tycker, litar man på dem? - nä

HUR man än är... HUR man än beter sig... VAD man än gör... så blir man ALDRIG NÅGONSIN omtyckt av alla, så enkelt är det, och vet ni..... DET GÖR INGET!!! :) :)     Alla kan ju inte älska alla här i världen :) :)  

Åtminstone JAG, respekterar de som för fram sin åsikt, även om jag inte delar den.
Åtminstone JAG, uppskattar den som är ärlig och rättfram
Åtminstone JAG blir ärligt glad över människor som vågar vara sig själva, vågar bjuda på sig själva och står för vilka de är.

JAG har svårt för människor som försöker kamma alla medhårs, för att slippa tala för sig.
JAG har svårt för människor som vänder kappan efter vinden.
JAG har VÄLDIGT svårt för människor som promt ska trycka ner andra för att komma sig upp själva.

Det här med att vara ärlig, har jag tjatat om så mycket förut, så det tänker jag inte ta upp så mycket mera just idag, men det här med att Våga vara sig själv. Jag VET redan någon som kommer att försvara sig med: jomen Alla har inte ditt självförtroende .   Nä... men ALLA kan jobba sig fram till det. TRO MIG, JAG är inte FÖDD med gott självförtroende. Alla som läst min bok vet det. Jag är INTE född med NÅT av det jag skriver om nu. Det är något jag VALT att jobba med, VALT att ha på min dagliga agenda, nåt jag tycker är viktigt som jag VALT att ha som prio på min lista.

Inställning till livet.

Jag tycker mig ha en positiv syn på saker och ting. Det är inte nåt som "kommer av sig själv" eller att jag är "född med silversked i munnen" Det vet alla som känner mig. Att ha en positiv syn, en positiv inställning till livet, är något man väljer.  Japp, nu är jag där och tjatar igen... fniss...  men jag fortsätter hävda att MAN VÄLJER.   ALLA väljer!  En del tycker att jag är hård när jag säger så, och det är helt ok... men man väljer fortfarande :)

Om man INTE anser att man själv väljer, VEM lägger man då VALET på?  Gud?, Omständigheterna? , Grannen? Partnern?  Ödet?

Nä, nu publicerar jag innan jag darrar till och får allt raderat :)

Goafton!