Dagen började, SOM VANLIGT :)  med morgonpink (för oss alla) sedan tre koppar kaffe (för mig) sedan morgonpromenad. Idag blev det en dryg timmes promenad, i relativ värme (läs: alldeles för varmt)

 

Sista kilometern hemåt, slog jag följe med en man (ca 10 år yngre än jag) som diagnostiserades med cancer i april tror jag att han sa. Jag visste inte att han haft cancer, utan såg bara en dag att han var skallig. Trodde att han rakat skallen för att fixa sommarfrisyr. Tänk så lite man vet ....

 

Han berättade under den kilometer vi delade, om stress, cellgifter, fysiskt mående, psykiskt mående .... vi pratade om dåtid, men även om framtid, om att våga släppa det gamla och lära sig om det nya. Att ta vara på, att lyssna på sig själv, att VÅGA prioritera .... sig själv.

 

Fylld av tankar och känslor lämnade jag vår gemensamma kilometer, och kände mig stärkt. Jag kände mig faktiskt stärkt, och det hoppas jag att han åxå gjorde. Ett samtal kan stärka, mer än man tror. Så är det.

 

Efter promenaden så blev det frukost, lite fippel, sen ut med hundarna igen, sen iväg på mitt bästa och roligaste JOBB!   En fullspäckad, hektisk dag blev det :)  men .... helt enkelt underbart rolig :)  När jag slutade gick jag bara hem och bytte skor från klackeskor till låga promenadskor, tog hundarna och gick en 40 minuters promenad ... bara tänkte på Livet. Tänk .... Hur livet är ... och blir. Hur det utvecklas .... och för somliga, avvecklas ... Väldigt tidigt, medans det för andra tuggar på så himla länge. Att livet inte är rättvist, det vet vi sedan länge, och det är nog inte rättvisa livet går ut på. Nej .... Enligt MIG går det ut på att fylla SINA dagar med saker man ser som VÄRDA. Det JAG vill fylla mina dagar med .... Tillsammans med människor (eller djur) jag vill fylla dagarna med.

 

VEM bestämmer VAD som är VÄRT??  - Det gör DU!!!!   Prioritera!!!!   Det tycker jag, har tyckt, åtminstone en längre tid, sen jag kom ur min utbrändhet ... och särskilt efter idag, när jag spenderat en kilometer pratandes med den skallige killen som måst omvärdera hela livet .....   jag VET att tänket är "rätt" om man nu kan kalla ett tänk för rätt eller fel. FYLL DAGEN MED NÅT VÄRT !!!!

 

En annan tanke som fyllt delar av min dag är: Tänk om jag valde fel! Ibland känns valet så RÄTT, då när man gör valet. Eller .... klart det känns rätt DÅ, annars skulle man inte valt som man gjorde. MEN,   med tiden så känner man ..... det här blev inte bra.   Varför då plåga sig själv med dåligt samvete? Varför inte se: Jag gjorde mitt val, baserat på de kunskaper och insikter jag hade DÅ ... NU har jag inte samma insikter. ... nu vet jag mer .... Då håller inte Valet. Ska man då plågas resten av livet???  - Nej, säger jag. Absolut inte.

 

Jag skulle kunna fortsätta en hel roman om det här, men tror att det är dags att krypa isäng. Ni har säkert alla någon ni kan referera till kring det jag skriver.

 

Hoppas att ni kunnat fylla dagen med nåt värt.

 

Gokväll