Den här dagen började ju alldeles ypperligt. Sol som fullkomligt gassade sönder den snö som kom inatt.  Det blev lite tokigt och roligt kring vad klockan var när jag vaknade och klev upp, men det är en så lång historia så den orkar jag inte ens dra ...  då blir inlägget på tok för långt.

Efter kaffe och kort morgonrunda, åt jag frukost och laddade för långpromenad med hundarna i underbart väder.  När jag passerade Per Burmans hus kände jag att det inte stod rätt till. När jag kom upp till Panget var det bara att vända. Kände att jag blev alldeles för ostadig ... förbannat.

Efter den extremt korta promenaden, blev det sängläge några timmar. Eftersom det var näst sista rallylydnadstillfället, och en del skyltar kvar att lära, så ville jag så hjärtligt gärna komma iväg på kursen. Japp... det funkade ... vi kom dit. Men Molly märkte tydligt att allt inte var som det skulle, så hon var orolig. Jag försökte gå banan, men skulle inte gjort det. Jag struntade i alla vändningar och hoppade över de moment som innehöll snurr, men det hjälpte inte. Molly kände så tydligt att det var nåt fel. Ja, det gjorde jag åxå.

Hanna tog kvällens cirkelträning, det är jag glad över, annars hade jag måst ställa in. Det har bara hänt en enda gång på mina år här i bgm som jag måst ställa in en träning. Visst har jag ibland inte kunnat göra nåt, inte ens en vanlig sit-up, men ställt in har jag bara gjort en gång. Nu tog Hanna träningen och det är jag jätteglad över. Tack Hanna!

Jag har mest legat. Hundarna har fått komma ner på gården, inget mer. Strax sista pinket, sen kryper vi isäng. Det är maxdos mediciner och förhoppningar om att nattens sömn och vila gör underverk.

Vi hörs mer i morrn.

Gokväll