Söndag eftermiddag. Jobbade inte full dag idag, det gjorde jag inte igår heller. Sällan har en förkylning tärt så på mig som den här gången. Om det nu bara är en vanlig förkylning, det vet jag inte, och det spelar väl inte så stor roll heller ... jag orkade inte i alla fall. Inte fullt ut. Tro inte att jag skäms för att jag inte orkade, det gör jag inte ... men ibland känner man sig så extra ..... otillräcklig. Man räcker inte till för hundarna, hemmet, jobbet ... ingenstans egentligen ... och det är en tung känsla. När det lix börjat rulla åt det hållet med känslorna, så känner man sig rätt ensam, vek  i största allmänhet, oälskvärd,  ja ... lixom .... rätt så blek och oduglig, och man börjar söka febrilt efter tecken på att man är rätt så bra ... eller åtminstone duglig. Jag har inte varit pigg, jag har inte varit glad, jag har inte orkat, jag har inte .... knappt ens velat. 

 

Just nu känns det rätt så tungt det mesta. Jo, jag VET att det går över, men jag sa: Just NU. JUST NU är jag mest bara allt som är negativt, så känns det. Ensam, bitter och ämlig. ÄMLIG !!!

 

Vad kan då ändra detta?  - Jo, att jag börjar känna på ett annat sätt. Men just nu känns det helt ok att känna mig närapå sämst och klenast. Fulast och helt slut.  Varför? - ja .... NÅT måste man ju ha att gråta över, så att man kan gråta med gott samvete. Känner aldrig Du så?

 

Nä ... inte är det alla dagar som är positiva, det har jag aldrig påstått, och det kommer ingen att kunna övertyga mig om att så är fallet .... och just idag är en sån dag då jag verkligen inte känt mig .... på topp. Inte ens Bra. TACK GODE GUD ATT DEN HÄR DAGEN ÄR SLUT, ATT HELGEN ÄR SLUT .... ATT JAG ÄR LEDIG I TVÅ DAGAR, där jag kan låsa in mig och kurera mig, både kroppsligt och själsligt. DET behöver jag känner jag. 

 

Duschat, krypit i myskläder, låst dörren .... kryper ihop i soffan med hundarna. DET blir kvällens melodi. 

 

Goafton