Strålande sol och 20 grader. Fläktade skönt när jag gick vid vattnet nu på morgonen. Hann läsa på Norran.se att mannen härifrån åter är hemma igen, han kom tydligen hem igårkväll. Skönt, då behöver man inte oroa sig för att hitta ett lik i vattnet när jag är ute med hundarna. 

 

En sån här gång får jag lite blandade känslor. Igår afton när jag hörde helikoptern under flera timmar, såg den långsamt flyga av och an ovanför vattnet .... läste att hundpatruller var ute och letade .... så kändes det obehagligt. Jag blev berörd helt enkelt. Känslomässigt berörd. 

 

I morse när jag läste att mannen självmant kommit hem, att han skickat ett sms till anhöriga att han var på väg hem igen .... då blev jag faktiskt lite förbannad åxå. Nu vet jag inte exakta omständigheter, men min spontana reaktion var: Men vafan, har du hållit dig undan frivilligt, bara stegat ut hemifrån och hållit dig borta? 

 

Inte bara pga att polisens resurser kostar pengar, utan kanske mest för att jag faktiskt kände obehag inför vad han kanske råkat ut för. Att bli känslomässigt berörd för någon annans skull, sen upptäcker man att det var helt i onödan. Det var inte ens sant. 

 

Idag ska jag ta ut hundarna var för sig på promenad/träning. Ska börja nu direkt efter kaffet med Paddy tror jag. I övrigt idag har jag inga direkta planer, gissar att dagen snabbt tar slut ändå. 

 

Ha en Bra onsdag, och fyll den med nåt värt!

Gomorron